Kategorier
Juridik

Därför kan ett slarvigt anställningsavtal bli ditt dyraste misstag

Handslaget som blev en rättstvist

Jag har sett det hända fler gånger än jag vill erkänna. En liten byggfirma anställer en ny snickare. Stämningen är god, kaffet i fikarummet är starkt och chefen säger något i stil med att de löser detaljerna längre fram. Ett handslag. Ett leende. Klart.

Ett och ett halvt år senare sitter samma två personer på varsin sida av ett förhandlingsbord. Luften är tjock. Den ena minns att det var en provanställning. Den andra minns att det var en tillsvidareanställning från dag ett. Ingen av dem har något på papper.

Vem har rätt? Det spelar nästan ingen roll. För när det väl gått så långt har båda redan förlorat, i tid, pengar och sömn. Och det mest frustrerande är att hela konflikten hade kunnat undvikas med två sidor välformulerad text.

Det här måste faktiskt finnas med

Här kommer något som förvånar många. Lagen kräver inte att själva anställningsavtalet är skriftligt. Ett muntligt avtal gäller. Men vet du vad? Arbetsgivaren är ändå skyldig att lämna skriftlig information om de viktigaste villkoren, och sedan lagändringarna 2022 ska en stor del av den informationen lämnas inom sju dagar från att anställningen börjar.

Vad handlar det om då? Grundläggande saker. Vilka parterna är, var arbetet ska utföras, vilken tjänst eller vilka arbetsuppgifter det gäller och när anställningen börjar. Anställningsformen, förstås. Lön, löneförmåner och hur ofta lönen betalas ut. Arbetstid, semester och uppsägningstider. Om kollektivavtal gäller ska det framgå vilket.

Det låter torrt, jag vet. Men tänk på det som husets grund. Ingen går runt och beundrar betongen under golvet, men alla märker när den spricker.

Anställningsformen är där det oftast går snett

Faktum är att en överväldigande del av de tvister jag stött på handlar om just anställningsformen. Är det en tillsvidareanställning? En provanställning? En särskild visstidsanställning, alltså det som tidigare hette allmän visstid?

Skillnaden är enorm. En provanställning får vara högst sex månader och kan avbrytas betydligt enklare än en tillsvidareanställning. Men om det inte tydligt framgår att det är en provanställning, och vilket datum den löper ut, då riskerar arbetsgivaren att stå med en tillsvidareanställd medarbetare utan att ha fattat något aktivt beslut om det.

Och visstidsanställningar? De har en tendens att staplas på varandra. Ett vikariat här, en särskild visstid där. Plötsligt har personen jobbat tillräckligt länge för att anställningen automatiskt övergår i en tillsvidareanställning. Har du som arbetsgivare inte koll på dagarna, ja, då har du inte koll på din personalstyrka heller.

Ett konkret tips. Skriv aldrig bara att någon är visstidsanställd. Skriv vilken sorts visstid, varför och exakt när den upphör. Vaghet är tvisternas bästa vän.

Klausuler som låter bra men inte håller

Sedan har vi de där klausulerna. Ni vet, de som någon har klippt ut från en mall på nätet och klistrat in utan att riktigt förstå vad de innebär.

Konkurrensklausulen är klassikern. En arbetsgivare vill förhindra att en säljare går till konkurrenten och tar med sig halva kundregistret. Helt begripligt. Men en klausul som förbjuder någon att jobba i hela branschen i fem år, utan någon som helst ersättning? Den kommer en domstol med stor sannolikhet att jämka eller helt underkänna. Klausulen ska vara skälig, begränsad i tid och ofta förenad med kompensation. Det finns dessutom en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter som i praktiken styr mycket av hur sådana klausuler bedöms.

Samma sak gäller sekretessklausuler som är så breda att de i princip omfattar allt den anställde någonsin lärt sig. Eller klausuler om övertid som ingår i lönen, utan att det framgår hur mycket övertid det rör sig om. Det ser snyggt ut i dokumentet. Det håller sällan när det väl gäller.

En klausul som inte går att tillämpa är värre än ingen klausul alls. Den skapar en falsk trygghet, och den falska tryggheten brukar spricka exakt i det ögonblick du behöver den som mest.

Det här gäller dig som anställd också

Det är lätt att tro att anställningsavtalet mest är arbetsgivarens angelägenhet. Det stämmer inte.

Du som skriver under ett avtal binder dig också. Kanske till en lång uppsägningstid som hindrar dig från att tacka ja till drömjobbet. Kanske till en konkurrensklausul som gör att du inte kan starta eget inom samma område. Kanske till en bonusmodell som låter generös men som har så många villkor att den i praktiken aldrig betalas ut.

Läs avtalet. På riktigt. Inte på mobilen i tunnelbanan med ena ögat på stationsskylten, utan vid köksbordet med en kopp kaffe och en penna i handen. Stryk under det du inte förstår. Fråga. En seriös arbetsgivare blir inte irriterad över att du ställer frågor, snarare tvärtom.

Och om något låter för bra för att vara sant, så är det ofta just det.

När är det dags att ta in en expert?

Ärligt talat? Tidigare än de flesta tror.

Många företagare väntar tills konflikten redan är ett faktum. Då kostar det. Advokatarvoden, förhandlingar, eventuella skadestånd och inte minst all tid som borde ha lagts på verksamheten. En timmes granskning av avtalsmallen innan första anställningen kostar en bråkdel av det.

En erfaren arbetsrättsjurist ser saker som du inte ens vet att du ska leta efter. Formuleringar som kan tolkas på två sätt. Villkor som strider mot kollektivavtalet. Klausuler som är ogiltiga redan från start. Det är lite som att låta en besiktningsman gå igenom huset innan du köper det. Du kan såklart strunta i det. Men du kan också få en ganska obehaglig överraskning när det börjar droppa från taket.

Särskilt viktigt blir det när du anställer nyckelpersoner, chefer eller medarbetare med tillgång till känslig information. Eller när du växer snabbt och plötsligt har tio anställda med tio olika avtal som skrivits vid tio olika tillfällen. Där uppstår kaos, och kaos blir förr eller senare en tvist.

Ett avtal är inget man skriver en gång och glömmer

Här är något som sällan diskuteras. Anställningsavtalet är inte en staty. Det är mer som en levande växt som behöver ses över då och då.

Lagstiftningen ändras, vilket LAS-reformen 2022 visade med all tydlighet. Kollektivavtal omförhandlas. Medarbetare byter roll, går upp i tid, börjar jobba på distans från Sundsvall istället för på kontoret i Stockholm. Varje sådan förändring borde återspeglas skriftligt. Annars står du till slut med ett avtal som beskriver ett jobb som inte längre finns.

Ett enkelt sätt är att gå igenom avtalen i samband med lönesamtalet varje år. Stämmer arbetsuppgifterna? Stämmer arbetsplatsen? Stämmer arbetstiden? Det tar tio minuter och kan spara dig månader av huvudvärk.

Tydlighet är den bästa sortens respekt

Jag brukar säga att ett bra anställningsavtal inte handlar om misstro. Tvärtom. Det handlar om respekt.

När båda parter vet exakt vad som gäller slipper ni gissa. Ni slipper de där obekväma samtalen där var och en minns saker olika. Ni slipper känslan av att bli lurad. Och ni kan lägga energin på det som faktiskt spelar roll, nämligen att göra ett bra jobb tillsammans.

Så nästa gång du står där med ett handslag och ett leende, gör dig själv en tjänst. Skriv ner det. Gör det ordentligt. Låt någon som kan juridiken titta på det.

Framtida du kommer att tacka dig.